Här kom huvudet med i alla fall, så bra. Och med min supersyn tjuvläser jag utan problem vad Douglas Lindelöw sms:ar till sin mamma: "Jo jag jag har hjälmen på såklart, sluta tjata!"
Hästen var så söt. Ekipaget passerade mig ungefär fem gånger, där jag satt flera meter bort på läktaren, och varje gång vred hästen på huvudet i cirka femton meter efteråt och tittade noga efter vad jag kunde vara för en konstig typ.
(Varje varv försökte jag dessutom febrilt fotografera hur rolig den såg ut. Varje gång misslyckades jag. Sorry).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar