2 mars 2011

Men vänta nu...!

Vad fasen - det här är ju ingen bild från i år? Det här är ju - Abdullah! Abdullah, vart tog du vägen??? Du skulle ju komma tillbaka i år!
Saknar dig så. Det är INGEN som hoppat av sin häst på årets prisutdelningar, ingen som ringt upp tävlingsledaren direkt efter en seger för att fråga om en startplats nästa år, ingen som sagt saker i stil med "javisst ska jag rida OS i höst. Jag ska bara köpa några hästar först".
Ingen alls.

Tid för beröm

Edwina gav Angelica några goda råd på presskonferensen. "Ändra ingenting!" typ. Och så berömde hon sin unga kollega och konkurrent.
Apropå Rolexen... i all glädjen efter segern blev Angelica plötsligt ännu gladare när hon kom ihåg vad det var för pris i den här klassen. Fyrahundratusen kronor, och dessutom - I´m gonna get a Rolex!!! hojtade hon glatt till pojkvännen och tränaren och de andra runt omkring.
En tjej vars pappa, enligt vad som sägs, slitigt med tidiga tidningsrundor i åratal för att hon skulle kunna träna, kan vara värd en klocka, om du frågar mig.

Glad ändå

Edwina Alexander deppade inte särskilt mycket över att inte ha slagit Angelica.